Denna c-uppsats behandlar Nietzsches avvikelse från Schopenhauers Världen som Vilja och Föreställning i verket Tragedins födelse. Uppsatsens syfte är att undersöka varför det för Nietzsche är möjligt att förena det apolliniska och det dionysiska medan det för Schopenhauer inte är möjligt att förena vilja och föreställning..

En operationsavdelning är för de flesta en främmande miljö som upplevs skrämmande. De som ska genomgå en operation känner olika grader av ängslan, oro och rädsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön i samband med operation. Tio vetenskapliga artiklar från åren 1984?2001 som motsvarade syftet analyse- rades med kvalitativ innehållsanalys.

Förekommer muntligt sagoberättande i förskolans verksamhet, detta var en fråga vi reflekterade över innan vi påbörjade vår studie. Under vår förskollärarutbildning har vi reflekterat över att det inte är så vanligt med muntligt sagoberättande utan att det mest förekommande är att för-skolläraren läser ur en bok för barnen. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma för-skollärare uttrycker att de använder muntligt sagoberättande i verksamheten samt vilken bety-delse det har för barns utveckling. I den teoretiska delen belyser vi folksagans historik, tidigare forskning kring ämnet samt på vilket sätt barn utvecklas när muntligt sagoberättande tillämpas i förskolan. Vår uppsats är en kvalitativ studie där vi utfört semistrukturerade intervjuer med för-skollärare som har varit aktiva inom yrket olika lång tid, eftersom vi eftersträvade ett mångsi-digt underlag till vår analys och diskussion.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 fo?rva?ntas o?ka drastiskt de kommande a?ren. Fo?r att uppna? fo?ra?ndring beho?ver personerna fa? insikt och fo?rsta?else fo?r sambandet mellan delar i egenva?rd. Empowerment har visat sig vara av betydelse fo?r att uppna? egenkontroll och sja?lvsta?ndighet i egenva?rd.Syfte: Syftet var att beskriva effekten av empowerment pa? egenva?rd hos personer med diabetes mellitus typ 2.Metod: En litteraturo?versikt har genomfo?rts baserad pa? vetenskapliga artiklar med kvantitativ design och analyserades enligt Fribergs trestegsmodell.Resultat: Resultatet a?r en sammansta?llning av totalt tio artiklar besta?ende av ett sjukdoms- specifikt- eller patientdrivet program inneha?llande empowermentinterventioner.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att använda kreativa aktiviteter som åtgärder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Åtgärd för identifikation av klienters resurser och begränsningar?, Kreativa aktiviteter som åtgärd i grupp?, ?Att sätta mål med kreativa aktiviteter som åtgärd?, ?Att använda kreativa aktiviteter som åtgärd för motivation och engagemang? som på skilda sätt bidrar till ökad förståelse om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som åtgärd.

Bakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom särskolan möter jag elever som har begränsningar i sin kommunikativa förmåga. För vissa av dem innebär det att de inte har ett talat språk. Deras kommunikation kan bestå av bilder, ljud, kroppsspråk, tecken mm. och benämns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat språk och personalen det möter på förskolan.FrågeställningarHur ser personalens kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer används?- I vilka situationer kommunicerar personalen?- Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer används?- I vilka situationer kommunicerar barnet?- Vilket syfte har barnets kommunikation?TeoriI studien har det sociokulturella perspektivet använts då detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Bakgrund/problem: På senare år har förtroendet för styrningen i ett flertal statliga och privata organisationer ifrågasätts. Kontrollen och ansvaret inom organisationerna har varit otydlig. Förordningen om intern styr-ning och kontroll är en åtgärd som tagits fram för att regeringen ska kunna säkerställa den interna styrningen och kontrollen inom myndigheter genom ett förtydligande av ansvaret. I förordningen stadgas att det inom myndigheten är ledningen som bär ansvaret för en betryggande intern styrning och kontroll. Fokus i denna studie läggs på att undersöka hur ledningen inom Sida efterlever förordningen.Syfte: Huvudsyftet med studien är att kartlägga hur förordningen om intern styrning och kontroll efterlevs i Sidas organisation.

Studiens syfte har varit att se vad sjuksköterskan i sin omvårdnad kan göra för att stödja barn i åldrarna tre till tolv år som är anhöriga till svårt sjuka föräldrar samt i samband med förälderns bortgång. Studien har genomförts som en litteraturstudie. Det har inte direkt forskats så mycket om sjuksköterskans roll vid bemötande av barn som är anhöriga till en svårt sjuk förälder. Den forskning som finns om barn fokuseras till stor del på situationer då det är barnet som är sjukt och föräldrarna är anhöriga. Vissa forskare har dock intresserat sig för stöd av anhöriga i stort.

Studiens syfte har varit att se vad sjuksköterskan i sin omvårdnad kan göra för att stödja barn i åldrarna tre till tolv år som är anhöriga till svårt sjuka föräldrar samt i samband med förälderns bortgång. Studien har genomförts som en litteraturstudie. Det har inte direkt forskats så mycket om sjuksköterskans roll vid bemötande av barn som är anhöriga till en svårt sjuk förälder. Den forskning som finns om barn fokuseras till stor del på situationer då det är barnet som är sjukt och föräldrarna är anhöriga. Vissa forskare har dock intresserat sig för stöd av anhöriga i stort.

I dagens organisationer har man förstått att utvecklingen av teknologin går fort och framåt. För att kun-na hänga med i framåtskridandet måste företag och verksamheter anpassa sig efter utvecklingen som sker i omvärlden för att inte hamna efter. Många företag anser att det inte räcker med bara satsa på af-färsstrategier för att kunna lyckas på marknaden utan behöver också ta fram Informationsteknik-/Informationssystem-strategier som ska stödja affärsstrategierna. Det innebär att kopplingen mellan af-färs- och IT-/IS-strategier är väsentlig på grund av att de är beroende av varandra för att företaget ska lyckas att nå sina mål. Problematik kan uppstå när företag ska koordinera de nämnda strategierna.

SyfteSyftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är:Hur påverkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)?Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare.

SyfteSyftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är:Hur påverkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)?Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare.

SyfteSyftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är:Hur påverkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)?Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare.